VM-uttagning, PRS-kurs och uppladdning inför säsongen

De senaste veckorna har varit intensiva kan man ju lugnt säga. Efter påskens två skyttetävlingar började jag inse att det inte är så mycket tid kvar till de första av årets fyra kval till Sydafrika nästa år. Det börjar med Botnia den 13-14 maj och Östhammar helgen efter. De fyra kvalen är de enda större tävlingar vi kommer att åka på fram till Rimfire-VM i slutet av augusti. Som det ser ut nu kommer vi själva att anordna en 300m-PRS-tävling i juni och en Rimfire i juli, men jag får återkomma med datum för detta.

IPRF Rimfire VM i Colazza i Italien

VM ja, hur fasen gick det till? För Sander var det ju ganska enkelt, där talade ju resultat och populationsstorlek för sig själva. För min del är jag såklart ödmjuk inför uppgiften och fullt medveten att om att min 12e-plats i rankingen med damer och seniorer borträknade och 8 platser i Open och Factory så krävdes det ju att några stycken skulle tacka nej till sina platser för att jag skulle få åka. Detta var ju precis vad som hände också. Men det är ju trots allt världens första VM i 22lr-PRS och jag tar absolut uppgiften på allvar. Jag ser många paralleller med Rocky där världsmästaren vill få lite publicitet och dom väljer ut en amatörboxare på måfå. Jag vet inte om det kommer att hjälpa mig att boxa på döda djurkroppar eller dricka råa ägg, men konditionen behöver definitivt byggas upp. Eye of the tiger får bli titelmelodin 4 månader framöver. Detta kan vara precis den morot som ger oss det extra fokus vi behöver för att ta oss uppåt i resultatlistorna under årets stortävlingar. Det här blir kul.

Kurs med Robert Purvins

Robert behöver ju ingen närmare presentation, hans resultat genom åren talar för sig själva. Jag kände att vi skulle behöva en sanity-check av teknik för att lyfta nivån inför de stora tävlingarna. Jag kontaktade Robert och med kort varsel lyckades vi hitta ett datum som passade honom och några andra från klubben (Sölvesborgs SF, probably the best skytteförening in the wörld).

5 deltagare och en heldag är nära nog det perfekta formatet för att alla ska få ut maximalt från dagen och få tillräckligt med uppmärksamhet och fokus från läraren. Vi började dagen med en genomgång av mål, teorin bakom användandet av kudden (många Drengr-säckar i lokalen) och inställning av gevären. Det är små ändringar som gör mycket för rekylupptagningen fick vi snart erfara. Under dagen gick vi igenom olika skyttepositioner med Roberts vakande öga på oss när vi sköt. Själv fick jag veta att jag sprätter till med avtryckarfingret efter avfyrat skott (negativt) och märkte att jag plötsligt kunde se när kulan träffar plåten på 300m (positivt), inte bara bekräfta i efterhand att jag träffade. Bara det framsteget är enormt när man ser till hur mycket mer information man får ut av hur skottet gick iväg. Jag noterade också att jag ibland drar iväg skottet åt vänster, antagligen för att trycket är lite väl hårt ställt, något som absolut går att justera.

Som avslutning sköt vi skillstage och helt ärligt är det nog första gången jag fyllde skillstagen med c25/c15-plåtar med god marginal på tiden. Jag har ju en ovana att skylla på utrustningen när det går dåligt så det måste ju vara för att mitt nya chassi är extra bra som det gick så bra under dagen. Så är det antagligen. Oavsett så kan jag verkligen rekommendera alla som vill ta sitt skytte till ytterligare en nivå att ta hjälp utifrån, det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att få en objektiv genomgång av ditt skytte.

Botnia om två veckor och Östhammar helgen efter

Min ursprungliga plan för säsongen var att gå över till 6.5mm för att ha bättre tillgång till kulor nu när 6mm-kulor kan vara milt sagt knepiga att få fatt i mellan varven. Jag har en 6.5 creedmoorpipa men har inte hunnit få på den på grund av anledningar och nu är det för sent att ta fram ny laddning så den får vänta till Haparanda. Men efter lördagens kurs och det faktum att jag har en hink Lapua Scenar 136gr liggande så får det bli min gamla 6.5×55 i ett nytt chassi av okänt fabrikat. Funkade väldigt bra i lördags, rekylen är inte ett lika stort problem som jag upplevt innan och den strular ju bokstavligen aldrig. Enda nackdelen är att maggen bara tar 8 skott vilket jag får jobba runt.

Aja, vi ses i skogen!

Henke out!


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *